47.

Vi var människor som träffades mellan lakan. Vi delade inget annat än varandras kroppsvätskor. Igår. En dag. Blev vi något annat. Du såg mig. Du skrattade. Vi pratade. Vi var inte inlindade i varandra. Vi delade istället ord. Meningar. berättelser. Men jag ville kyssa dig. Varenda sekund. Jag vet inte om du ville detsamma. Just nu behöver jag inte veta. Jag vet vad jag känner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0